Balladen om Ahlafors Fabriker

Där älven böjer sig lugnt
Låg teglet rött mot grå himmel
Skorstenar ritade ryggar
Mot morgonens dimma i norr
Små händer lärde sig tråd
Bland rullar av bomull och skratt
Ett helt litet samhälle växte
Kring vävens envetna takt

Ahlafors Fabriker
Väven går kvar i oss
I våra namn
I våra steg över bron
Ahlafors Fabriker
Låt varje gammalt spår
Bli som en tråd
Som håller ihop vår jord

På lagret luktade garn
Och kaffet stod varmt i en hörna
Någon berättade skvaller
Medans skytteln for fram och tillbaks
Ungdomar drömde sig bort
Men stämplade ändå var dag
För brödet på bordet där hemma
Och framtiden ingen riktigt tag

Ahlafors Fabriker
Väven går kvar i oss
I våra ord
I våra händer som slitit
Ahlafors Fabriker
Låt varje rostig dörr
Stå som bevis
Att vi en gång byggde hit

Sen kom den stilla tystnad
Maskiner som stannade mitt i ett år
Men väggarna minns varje röst som gick hem
Varje skratt
Varje svordom som slog rot i gård och gård
Vi ser på fönstrens spruckna glas
Och speglar oss själva där
Det som var arbete
Vardag och slit
Är nu en berättelse vi bär (åh)

Ahlafors Fabriker
Väven går kvar i oss
I våra barn
I deras frågor om då
Ahlafors Fabriker
Så länge någon ler
När namnet sägs
Ska trådarna leva ändå